Under det senaste året har mycket hänt med Microsoft och dess relation till oss utvecklare. Flera kanaler har öppnats in till företagets egna utvecklare. Nu menar jag alltså inte endast "program managers", som har varit de som tidigare har haft en mer publik roll, utan även "kodarna".
Förutom bloggar, som i alla fall just nu, är stort inom Microsoft, har vi Channel 9 och vissa wiki:s. Förresten är Microsoft tredje program som släpps som "open source" en wiki, som heter FlexWiki.
Utöver detta använder teamet "Patterns & Practices" ofta "Workspaces" som finns hos www.gotdotnet.com. (Här kan man bland annat ladda ned betaversioner av deras böcker och annat material.)
Och det verkar som att de kommer att utöka dessa kanaler ändå mer. Det pratas inom P&P-teamet att eventuellt skapa en kommunitet kring mönster. Kanske till och med en databank där utvecklare utanför Microsoft kan ge sina bidrag. Det kanske också blir i form av en wiki. Det finns även andra saker på lut. Men fortfarande verkar dessa ligga på planeringsstadiet. Men som sammanfattning kan man ändå säga, att det för Microsoft har blivit ändå viktigare att kommunicera med världen runt omkring. Det är något som de verkligen arbetar på. De vill inte längre bygga och sedan "throw it over the fence", som någon sade på konferensen.
Microsoft har blivit bättre på att kommunicera med vanliga utvecklare. Men jag tror att det är mer av rent nödvändighet. En av Linux och Open Source lockelser är att man får vara med och ta del. Att man inte är konsument utan ”en i gänget”. När slaget står om framtidens utvecklare fungerar inte traditionell marknadsföring. Det krävs markandsföring av geeks för geeks – bloggar, gemenskaper och förhandstittar på spännande teknik. Ser man tex på Channel9 är det just program managers och evangelister de skickar fram, som visar vad som är nytt och hett. Det är sällan man ser en namnskylt som inte innehåller ”lead” eller ”manager”. Det är smart och skickligt. Men man känner sig också lite lurad när man inser vad det egentligen handlar om. Man får spela med och hålla god min. Det finns ju trots allt massor av fördelar med att de inte är lika hemlighetsfulla längre. Så länge man bara har frågan "varför gör de detta, och vem betalar för det?" i bakhuvudet hela tiden.
Posted by: Lars Olofsson | 2004-10-12 at 01.10